2012-03-26 Tusen tack underbara publik!!
Och som förväntat blev det finalbus. Redan innan föreställningen, faktiskt! Vi teaterfolk är ju lite skrockfulla och har våra rutiner och ritual som måste genomföras för att det ska gå bra (bland annat att säga många fula ord i samband med ögonfranspåsättningen). Vi sjunger upp till ett visst antal låtar i en viss ordning, ramsar upp Bibbis Pippi Petter och schjuu schööna schööterskor och sen måste Ingbritt säga något som involverar en obskön aktivitet med ett av våra kära husdjur som vi äter till jul och efteråt står vi i en stor ring och sparkar varann i baken medan vi ger varann massage, något som senaste åren har utväcklat sig till rena rama spa-upplevelsen.
Fredrik måste skura scenen. Men finaldagen till ära hade danstjejerna klippt av moppen så att det inte gick! Nobody messes with The Sugarkicks, moahahahaahaha.....
I öppningsmonologen kastade Ingrid ut chokladpraliner i publiken, i Surdegshotellet hade Eva blötat degen så den var alldeles geggig då Jocke och Fredrik skulle kladda med den, i Kungahuset inleddes slow-motion-scenen i dubbelt så slow motion som vanligt och själv hade jag inte tänkt busa egentligen.
Så då jag som Barbra Streisand vänder mig om på scenen och ser en lång, slemmig köttslamsa hänga ut av Elvis mun blev jag ju lite överraskad. Från byxarna drog han fram världens största sandwich som han gumlade på mellan sångstroferna och jag kom fullständigt av mig. Oj va tyst det blev, tänkte jag, nu borde någon säga nåt och då jag såg hur Fredrik och Ingbritt stirrade på mig med växande panik i ögonen forstod jag ju att det var jag. Jag hade ingen aning om vart vi var i manus så jag fick ju fråga wazzup, vad händer, you gonna finish that sandwich or what? och sen kom jag plötsligt ihåg sticket för att gå vidare. PHU! men vårt efterföljande rockbattle blev en kamp för födan, Barbra var tydligen hungrig. Ska bli intressant att se den filmen...
I finalnumret blev det ett konfettiregn som Huddinge Aula aldrig har sett maken till. I tillägg till att Jocke, Fredrik, Cattis, Bosse och Ingbritt hade med var sin handfull gånger två, kom inspicient Jensa in med en hel bunke som han kastade upp bakom oss. Blev ju lite att städa upp dagen efter... men sweet Lord, nu vet jag hur det känns att stå på scenen i rampljuset och sjunga medan konfettin dalar ner och publiken jublar. Känner mig klar för Melodifestivalen!
Sedan blev det middag med diverse tal. Återkommer med mingelbilder på onsdag.
Tills dess får ni njuta vårsolen och sommartiden!
Hilsen Eli Grönhaug
Huddingerevyn
