2013-03-04 Premiären avklarad!
Som sagt, genrepet i torsdags var så katastrofalt att ingen trodde det någonsin skulle bli möjligt att visa upp årets föreställning för folk. Därför blev det rep fredagskvällen 1/3 och på själva premiärdagen 2/3 med intensiv dansträning från kl 11.
Så då premiärpubliken äntligen satt i salongen, kändes det mycket tryggare och publiken var med från första början så det var bara att köra. Vi dansade med dunder & pang i öppningsnumret, det flöt på i basturappen och stämningen var på topp. Det mesta gick bra för mig också (bortsätt kanske ifrån att jag i ett snabbt ombyte från barn till vuxen glömde ta bort hårtofsarna som spretade åt alla håll, något som jag upptäckte först då jag hörde fniss-fniss från salongen och tänkte, hm det var konstigt, sketchen har ju inte börjat än, men det löste sig).
Som sagt allt gick bra länge. Tills mitt sista nummer innan finalen. Då sket sig det mesta - jag kom inte in i låten, sjöng fel, dansade som en gammal fiskare fångad i eget nät (ni som var där förstår), tappade peruken i lyftet i slutet och då blev ljudtekniker-Rolle så fascinerad att han glömde stänga av låten där han skulle, vilket resulterade i att jag sprattlade och svävade peruklös i luften med musik som aldrig ville ge sig. Måste ha sett rätt komiskt ut, och jag tror eventuellt jag hörde någon som skrattade, men det var allstå inte meningen att det skulle sluta just på det viset.
Och som om inte det var nog: jag blev så stressad över detta att jag dansade helfel i finalen och inte märkte att jag grep ett kors istället för en blomma (som alla andra fick) då vi skulle in och göra applådtacket. Så med korset i högsta hugg som värsta Carola Häggkvist nigade jag och lyckades på mystiskt vis flaxa mig av scenen medan alla dem andra stod kvar på led och bugade vackert. Kom inte och säg att inte revy är kul.
Nu sitter jag hemma och undrar hur jag ska toppa detta på onsdag.
Vi hörs!
Hilsen Eli Grönhaug
Huddingerevyn
